|
|
|||||||||||||||||
|
|
Nestor FoU-center publicerar regelbundet rapporter, studiematerial, handböcker, verktyg och informationsbroschyrer. En del material finns bara tillgängligt som trycksaker för beställning och annat kan laddas ner direkt från webbplatsen. Vissa rapporter finns både i tryck och för nedladdning och vissa publiceras endast digitalt. Här kan du läsa om alla våra publikationer. I webbiblioteket har vi samlat de publikationer som kan laddas ner. Där hittar du också texter som vi har skrivit för andra publikationer, till exempel doktorsavhandlingar, uppsatser och artiklar i tidskrifter.
Utvecklat profilarbete? Författare: Stina Engelheart I den här rapporten redovisas en uppföljning av Nestor FoU-centers projekt som drevs under 2008 i Haninge kommuns äldreomsorg. Deltagare i projektet var så kallade profilerade i Kost & Måltid från både hemtjänst och särskilt boende. Uppföljningen har syftat till att se hur projektresultaten har levt kvar i verksamheterna och hur de profilerade har arbetat vidare med mat och måltider inom sina respektive verksamheter. Du kan läsa mer om projektet här>> Rapporten har skrivits av Stina Engelheart, leg dietist och projektledare vid Nestor FoU-center.
Verktyg och arbetssätt i verksamheten Författare: Stina Engelheart I rapporten redovisas en uppföljning av Nestor FoU-centers projekt som drevs under 2008 på Slottsovalens äldreboende i Värmdö kommun. Under 2009 arbetade Slottsovalen för att sprida verktyg och arbetssätt till alla avdelningar på boendet, varför även den perioden har följts upp och redovisas i rapporten. Du kan läsa mer om projektet här>> Rapporten har skrivits av Stina Engelheart, leg dietist och projektledare vid Nestor FoU-center.
Vad har hänt sen sist? Författare: Stina Engelheart I den här rapporten redovisas uppföljningen av projektet Förbättringsarbete inom kost och nutrition i Södertälje kommun som genomfördes under 2008. Projektet innefattade åtta vård- och omsorgsboenden, fyra hemtjänstenheter och ett korttidsboende. Inom projektet genomfördes utbildningstillfällen för kostombud. Dessutom planerade kostombuden förbättringsarbeten tillsammans med förbättringscoacher och gruppchefer i respektive verksamhet. Parallellt genomfördes en utbildning för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvårdsenheten i Södertälje kommuns äldreomsorg. Du kan läsa mer om projektet här>> Rapporten har skrivits av Stina Engelheart, leg dietist och projektledare vid Nestor FoU-center.
Vad fortlever från utbildningen Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt? Författare: Karin Högstedt och Emanuel Åhlfeldt Den här rapporten redovisar en uppföljning av Nestor FoU-centers utbildning Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt. Uppföljningen genomfördes på sju enheter inom hemtjänst och särskilt boende i kommunerna Haninge, Nynäshamn, Södertälje och Tyresö. Datainsamlingen gjordes under hösten 2009, ett år eller mer efter avslutad utbildning, och bygger på enkäter och telefonintervjuer med utbildningsdeltagarna, kursledarna och enhetscheferna för de verksamheter där utbildningen genomfördes. Du kan läsa mer om projektet här>> Rapporten har skrivits av Karin Högstedt, leg sjukgymnast, projektassistent och Emanuel Åhlfeldt fil mag i samhälls- och kulturanalys, projektledare. Båda vid Nestor FoU-center.
Utbildningen riktar sig till alla som vill utöka och förbättra sina kunskaper om demenssjukdomar och bemötande av människor som drabbats av en demenssjukdom. Utbildningen är lämplig för personal inom såväl hemtjänst som särskilda boendeformer och geriatrik.
Studiehandledningen innehåller underlag för sex sammankomster i studiecirkelform,
med följande teman: Studiehandledningen följer läroboken: Almberg Britt & Jansson Wallis (2003). Fånga stunden - hur man bemöter och förhåller sig till personer med demenshandikapp. Stockholm: Liber. Studiehandledningen är framtagen av Wallis Jansson, med dr och Anders Nordlund, fil dr, utifrån erfarenheter från ett utbildningsprojekt som genomfördes inom ramen för Kompetensstegen under åren 2006-2008. Läs mer om projektet här>>
Nestor FoU-centers två broschyrer i serien Tänk efter före finns nu inlästa på CD-skiva. Innehållet är detsamma som i de tryckta broschyrerna och skivan passar dig som hellre lyssnar än läser.
Läs mer om broschyrerna här:
Vi hoppas att det här handledningshäftet ska vara ett stöd för dig som är chef inom äldreomsorg och äldrevård eller dig som vill driva utvecklingsarbete med fokus på socialt innehåll. Häftet innehåller en del teori kring hur man kan tänka på det sociala innehållet och på utvecklingsarbete, men det innehåller också konkreta tips och förslag på hur arbetet kan läggas upp. Häftet kan läsas från pärm till pärm, men kan också användas som en uppslagsbok när ni behöver uppdatera er om vad ni ska tänka på i just den fasen som ert utvecklingsarbete befinner sig just nu. Till häftet följer en cd-skiva med verktyg som kan förenkla ditt arbete. Detta handledningshäfte är ett resultat av projektet ”Socialt innehåll i dagen för äldre – genombrott för enhetschefer”. Projektet är utvärderat och beskrivet i rapporten ”Socialt innehåll. Om utvecklingsarbete för enhetschefer i äldreomsorgen”.
I den här pärmen finns ett grundmaterial för den sociala dokumentationen inom äldreomsorgen. Där finns information om den lagstiftning som gäller för dokumentationen. Den innehåller även information om hur man strukturerat kan arbeta med planering, genomförande och uppföljning av insatserna enligt Socialtjänstlagen. Pärmen innehåller även ett häfte för att skriva en levnadsberättelse (läs mer här>>), studiematerialet "Din penna behövs" (läs mer här>>) samt broschyren riktad till de äldre (läs mer här>>) Alla dokument i pärmen är generella och materialet kan lätt anpassas till olika typer av verksamheter. Missa inte vår temadag i Stockholm 27 april: Verktygslåda för social dokumentation - från riktlinjer till kvalitetsuppföljning. Läs mer här>>
Rapport 03/09 Med start våren 2004 bedrevs genombrottsprojektet "Mat för äldre - viktigt för alla" under ett år. Projektets syfte var att förbättra de förhållanden som påverkar måltiderna för äldre personer i det egna hemmet, på sjukhuset, på det särskilda boendet eller på dagverksamheten. Projektet följdes upp under våren 2006. Detta är rapportens andra upplaga och den har nu tryckts i nytt format. Ämnet är fortfarande högaktuellt och förhoppningsvis kan rapporten stimulera till fortsatt arbete med att förbättra maten, måltiderna och nutritionsomhändertagandet i äldrevård och äldreomsorg. Rapporten har skrivits av Britt Almberg (Med. dr. och FoU-chef), Marie Rönnerfält (Fil. mag och projektledare), Maria Söderberg (Fil. mag. och forskningsassistent) och Agneta Törnquist (Fil. dr. och projektledare).
Från ansökan till uppföljning Författare: Eva M Karlsson Personer med bestående eller långvarig funktionsnedsättning har en lagstadgad rättighet att ansöka om bidrag genom sin kommun för att göra sin bostad mer funktionsduglig i relation till sina förmågor. De vanligaste typerna av anpassningar är justering av trösklar, olika anpassningar i badrum och kök, dörrautomatik och montering av ramper. I denna rapport beskrivs arbetet och resultaten i projektet Bostadsanpassningsbidraget – processen från ansökan till uppföljning. Projektet kan du läsa mer om här>> Rapporten har skrivits av Eva M. Karlsson, fil dr i etnologi och projektledare vid Nestor FoU-center.
För att skapa en bra kontakt och ett bra samarbete med den äldre personen är det viktigt att informera om hur äldreomsorgen arbetar samt om vad och varför personalen för anteckningar. Den äldre bör även informeras om hur han eller hon kan påverka den hjälp och stöd som ges och det som skrivs. Detta finns enkelt och kortfattat beskrivet i denna informationsfolder, som riktar sig direkt till de äldre personerna inom äldreomsorgen. Genomgångar av läkemedel och nutrition i särskilt boende Författare: Stina Engelheart, Laila Straubergs och Emanuel Åhlfeldt För en god behandling och ett gott omhändertagande av äldre personer inom vård och omsorg är det mycket viktigt med ett gott samarbete mellan olika yrkesgrupper och mellan olika organisationer och vårdgivare. I det pilotprojekt som beskrivs i denna rapport har en modell för genomgångar av läkemedelsbehandling och nutritionstillstånd testats. Modellen bygger på samarbete mellan läkare, sjuksköterska, omsorgspersonal samt apotekare och dietist. I rapporten presenteras och diskuteras modellen, genomförandet och ett antal förbättringsområden uppmärksammas. Dessutom diskuteras hur läkemedelsgenomgångar och genomgångar av nutritionsstatus kan stärka varandra. Projektet har genomförts av Stina Engelheart (leg. dietist) och Laila Straubergs (leg. apotekare, D Clin Pharm) som tillsammans med Emanuel Åhlfeldt (samhälls- och kulturanalytiker, fil. mag.) har skrivit rapporten. Alla är projektledare vid Nestor FoU-center.
Rapport 02/09 FoU-rapporten presenterar Hemma-DAKSmodellen. Den bygger på att i samverkan mellan kommunens hemtjänst, primärvården distriktssköterskor och läkare samt farmakologiskt sakkunniga på distans genomföra läkemedelsgenomgångar. Rapporten beskriver, analyserar och diskuterar Hemma-DAKSmodellen ur flera infallsvinklar. En viktig del handlar om resultaten från läkemedelsgenomgångarna, men stort utrymme ges också till de medverkandes reflektioner och erfarenheter av arbetet, eftersom praktiska lärdomar är mycket betydelsefulla för vidare utveckling. Rapporten är skriven av Helén Lieberman-Ram och Anna Skarph, båda apotekare och projektledare vid Nestor FoU-center.
För att känna trygghet med läkemedel och hur dessa används och hanteras är det nödvändigt med kunskap hos såväl den äldre personen själv som hos personal, anhöriga och andra som finns runt den äldre. För att öka kunskaperna har Nestor FoU-center utarbetat ett utbildningsmaterial avsett att användas i studiecirklar. Det vänder sig till äldre personer och deras närstående. Studiecirkeln leds med fördel av en sjuksköterska.
Materialet kan även användas på annat sätt, t ex som underlag för föreläsningar.
Manualen beskriver ett handläggningsinstrument som Nestor FoU-center utvecklat efter ett samarbete med FoU Västernorrland. Instrumentet består dels av en tryckt manual, dels av mallar för kartläggning, utredning och uppdrag samt en checklista över 14 livsområden som medföljer på en skiva. Syftet är att på ett systematiskt sätt, utifrån ett helhetsperspektiv och med den enskilde i fokus, inhämta information och dokumentera de olika delarna i handläggningsprocessen: från ansökan och kartläggning av behov till utredning, behovsbedömning, beslut, uppdrag och uppföljning. Instrumentet har tagits fram inom ramen för Nestor FoU-centers projekt ”Behovsbedömning och överförande av biståndsbeslut till verkställigheten" som pågått under åren 2006-2009. Du kan läsa mer om projektet här>> Materialet är slutsålt.
Det här är ett studiematerial för er som vill lära er mer om social dokumentation och träna er i hur den kan utformas. Ett annat ändamål kan vara att skapa en dialog på den egna arbetsplatsen för att utveckla rutinerna kring dokumentationen så att den blir tydlig, följer gällande lagstiftning och blir ett redskap i det dagliga vård- och omsorgsarbetet. Studiematerialet kan användas för egen fördjupning, utbildningsdagar eller studiecirklar. Varje kapitel innehåller ett faktaavsnitt om dokumentation, diskussionsfrågor, en fallbeskrivning med dokumentationsövningar samt en studiehandledning. Följande avsnitt tas upp: vad är social dokumentation?, vad säger lagen?, att våga skriva, att lägga upp en genomförandeakt, att skriva en genomförandeplan, levnadsberättelse, journalanteckningar, arkivering, sekretess, kvalitet, kontroll och etik. Studiematerialet har tagits fram inom ramen för Nestor FoU-centers projekt ”Social dokumentation” som pågått under åren 2006-2009. Du kan läsa mer om projektet här>>
Nestor FoU-center har, med utgångspunkt från kollegiegranskning som metod, utvecklat en modell för hur man kan arbeta med kollegialt utbyte och lärande såväl inom nätverk som i olika faser av ett projekt. Det här studiematerialet handlar om hur modellen kan användas och ger dessutom en introduktion till kvalitetsutveckling, kollegiegranskning och undersökningsmetodik. Innehållet, som riktar sig till både projektledare och projektdeltagare, har testats inom ramen för ett pilotprojekt under ledning av Nestor FoU-center i samarbete med APU-projektet vid Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. I projektet deltog kvalitetsutvecklare från sex kommuner i Stockholms län. Du kan läsa mer om projektet här>> Aktivitet, delaktighet och egna önskemål Författare: Emanuel Åhlfeldt Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet är positivt för hälsa och välbefinnande, även för äldre personer. Därför är det angeläget att inom äldreomsorgen arbeta för ett förhållningssätt som stödjer de äldre att vara aktiva. Denna rapport beskriver en utvärdering av ett utbildningsprojekt för rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt som genomfördes i Södertälje kommun våren 2008. Utbildningen bestod av en studiecirkel, en situationsanpassad handledning samt en checklista. Utvärderingen riktades till de äldre själva och bygger på kvalitativa intervjuer och enkäten EQ-5D, som mäter hälsorelaterad livskvalitet. Rapporten har skrivits av Emanuel Åhlfeldt, samhälls- och kulturanalytiker (fil. mag.) och projektledare vid Nestor FoU-center.
För att få en bra äldreomsorg är det viktigt att ständig arbeta med att förbättra och utveckla verksamheten. De här verktygen har tagits fram för att hjälpa dig som jobbar inom äldreomsorgen. Verktygen kan användas som utgångspunkt för att individanpassa maten och måltiderna inom äldreomsorgen samt att underlätta att genomföra ett strukturerat förändringsarbete. Verktygen är också tänkta att hjälpa de äldre att uttrycka sina önskemål så att individuella önskningar ska kunna tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt. Häftet innehåller instruktioner till de fyra dokument som medföljer på en cd-skiva: Underlag för nutritionsbedömning, Intervju och förändringsförslag (för särskilt boende respektive hemtjänst), Protokoll för förändringar och Uppföljning. Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt Författare: Eva M. Karlsson Som ett led i att utveckla ett rehabiliterande förhållningssätt bland personalen inom äldreomsorgen på Gotland har utbildningen "Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt" genomförts under 2008. I rapporten presenteras den utvärdering av utbildningen på Gotland som genomförts av medarbetare vid Nestor FoU-center. Rapportens syfte är att beskriva och analysera hur deltagarna anser att utbildningen fungerat, hur de tagit till sig kunskaperna från utbildningen samt om – och i så fall hur – dessa kunskaper lever vidare i verksamheterna. Rapporten har skrivits av Eva M. Karlsson, fil dr i etnologi och projektledare vid Nestor FoU-center.
Författare: Wallis Jansson, Eva Nordell, Stina Engelheart och Anders Nordlund Den här boken behandlar prevention av fallolyckor utifrån ett naturligt åldrande, vanliga sjukdomar bland äldre, läkemedel och mat. En minsta gemensam nämnare för ett bra fallpreventivt arbete är att skapa förutsättningar för äldre personer att upprätthålla en så hög fysisk psykisk och social aktivitet som möjligt. Boken vänder sig till alla som är intresserade av hur fallolyckor kan förebyggas men särskilt studerande som går en utbildning med inriktning mot vård och omsorg eller till dem som redan är yrkesverksamma men önskar kompetensutbildning inom sitt yrke. Boken har skrivits av projektledare vid Nestor FoU-center: Wallis Jansson (leg sjuksköterska, med dr), Stina Engelheart (leg. dietist) och Anders Nordlund (med dr i sociologi) samt Eva Nordell (leg sjukgymnast, med dr).
Detta häfte innehåller en levnadsberättelse med färdiga rubriker att fylla i. Inledningsvis beskrivs vad en levnadsberättelse är och hur det går till att skriva den. Att skriva en levnadsberättelse är ett sätt för den äldre eller dennes närstående att berätta om betydelsefulla händelser och vad som är viktigt för honom eller henne. Levnadsberättelsen är även ett verktyg för personalen att genom ett strukturerat samtal lära känna och ta tillvara den äldres intressen. Syftet är att levnadsberättelsen ska bidra till ett mer personligt bemötande och att forma en meningsfull tillvaro för den äldre. Levnadsberättelsen är framtagen i ett nätverk med Nestor FoU-centers ägarkommuner inom projektet social dokumentation. Du kan läsa mer om det projektet här>>
Rapport 01/09 Enligt socialtjänstlagen skall socialnämnden verka för att äldre människor får möjlighet att ”ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra”. Forskningen visar att socialt innehåll är kopplat till hälsa och välbefinnande och dessutom bör ett socialt innehåll kunna motiveras utifrån ett värdighetsperspektiv. Frågan är hur man inom äldreomsorgen kan arbeta för att skapa och stärka möjligheterna till ett liv med socialt innehåll. Denna rapport beskriver och analyserar Nestor FoU-centers projekt Socialt innehåll i dagen för äldre – genombrott för enhetschefer. Syftet med projektet var att ge enhetschefer inom äldreomsorgen metodstöd i förändringsarbete. Rapporten beskriver projektets bakgrund, upplägg, innehåll och resultat samt hur det uppfattats av projektdeltagarna. I rapporten förmedlas deltagarnas reflektioner, erfarenheter och lärdomar från arbetet. Projektet och deltagarnas upplevelser sätts dessutom in i ett vidare sammanhang inom äldreomsorgen. Tänkta läsare är enhetschefer och övriga chefer inom äldreomsorgen, politiker, projektledare, personal på FoU-enheter, studenter, vård- och omsorgspersonal, intresseorganisationer och övriga intresserade. Projektet har genomförts av rapportens författare Emanuel Åhlfeldt (fil mag i samhälls- och kulturanalys) och Stina Engelheart (leg. dietist), båda projektledare vid Nestor FoU-center.
Samordnad vård- och omsorgsplanering är ett möte som ska klargöra patientens behov av hjälp efter en sjukhusvistelse, och vem som ska ansvara för hjälpen. Nestor FoU-center har i samarbete med flera kommuner, geriatriska kliniker och primärvårdsenheter tagit fram en modell för att ge patienten möjlighet att själv vara delaktig i mötet, och för att skapa en struktur i processen före, under och efter mötet. Modellen finns beskriven i manualen Samordnad vård- och omsorgsplanering som vänder sig till personal inom vård och äldreomsorg. Till modellen hör även broschyren Planeringsmöte för en trygg och ordnad tillvaro efter din sjukhusvistelse, som vänder sig till patienter och deras närstående.
Checklistan är ett verktyg för att identifiera fallrisk och för att åtgärda risksituationer hos den enskilde. Detta sker på ett enkelt och strukturerat sätt med utgångspunkt från både individen och miljön. Den äldre personen och dennes kontaktman från äldreomsorgen fyller tillsammans i checklistan. Checklistan finns i två versioner, en anpassad för personer som bor i särskilt boende och en för personer som bor hemma och har hjälp av hemtjänst. Instruktionen till checklistan är ett häfte och levereras tillsammans med blanketten för checklistan på cd-skiva. Checklistan kan sedan kopieras fritt.
Fallrapporten är ett verktyg att använda när ett fall ändå har inträffat. Syftet är att identifiera orsakerna till fallet, men även att minimera risken för upprepning av händelsen på både lång och kort sikt. Fallrapporten är anpassad för särskilt boende, ordinärt boende och dagverksamhet. Instruktionen till Fallrapporten är ett häfte och levereras tillsammans med blanketten för fallrapporten på cd-skiva. Fallrapporten kan sedan kopieras fritt.
Handboken innehåller fakta om äldre och mat samt en receptsamling med lättlagad och bra mat. Boken riktar sig till personal inom äldrevård och -omsorg. Boken är ett resultat av uttalade behov från hemtjänsten, men boken är även lämplig för personal i särskilda boendeformer och geriatrik. Syftet med boken är, utöver att förmedla kunskap om äldre och mat, att
inspirera till matlagning och väcka intresse för äldre personers
matsituation. Rehabiliterande
Utbildningens syfte är att utveckla och förbättra yrkeskompetensen inom äldreomsorgen. Studiehandledningarna är ett redskap för att ta fram gemensamma målsättningar och förhållningssätt i arbetet med rehabilitering och aktivering i de äldres vardag. Studiehandledningen innehåller underlag för åtta sammankomster i studiecirkelform, en handledningsmodell samt en checklista. Handledningen finns nu finns i två versioner, en för personal som arbetar inom ordinärt boende (hemtjänst) och en för personal som arbetar i särskilt boende. Häftena har ett gemensamt upplägg men skiljer sig åt innehållsmässigt. En lärarhandledning finns i rapporten Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen, där också genomförandet av ett pilotprojekt i Tyresö beskrivs. Lärarhandledningen kan användas oberoende av vilket studiehandledningshäfte som följs. De åtta sammankomsternas teman är: Handledningsmodellen innebär att det teoretiska kunnandet sätts in i det praktiska sammanhanget hos den äldre. Som stöd och diskussionsunderlag vid handledningen används checklistan. Studiecirkelledare och handledare rekommenderas vara arbetsterapeuter eller sjukgymnaster. Studiehandledning för särskilt respektive ordinärt boende, kan beställas i enstaka exemplar eller i ett rabatterat paket innehållande fem studiehandledningar och en rapport/lärarhandledning.
Tänk efter före - Bra att veta om läkemedel Broschyren vänder sig till äldre personer som använder läkemedel. Den innehåller allmän information om läkemedel, vilka problem som eventuellt kan uppstå samt tips på hur man kan förbättra sin läkemedelsbehandling. I broschyren finns även exempel på frågor rörande läkemedelsbehandling som kan ställas vid läkarbesök. Närstående som har funderingar kring läkemedel kan också ha nytta av broschyren. Innehållet är framtaget av leg. apotekare Helén Lieberman-Ram inom Nestor forskning- och utvecklingscenters projekt om äldre och läkemedel. Det är faktagranskat av docent Johan Fastbom, Aging Research Center, Karolinska Institutet.
Vardagsrehabilitering inom äldreomsorgen. Rapport 02/07 Projektet var en utbildningssatsning i Tyresö kommun för att ge nya kunskaper och ett nytt förhållningssätt i hemtjänstarbetet. Resultaten av arbetet har sedan utvärderats. Projektets syfte var att stärka förutsättningarna för de äldre att bo kvar i det egna hemmet, att öka deras välbefinnande samt möjligheten att klara vardagliga aktiviteter. Det har gjorts genom arbetsplatsanknutet lärande i form av en studiecirkel och en situationsanpassad handledning i de äldres hem. Dessutom har ett verktyg för kartläggning av de äldres behov av vardagsrehabilitering samt en mall för genomförandeplaner tagits fram inom projektet. Utvärderingen visar att de äldres hälsorelaterade livskvalitet har förbättrats. Det har även skett en ökning av de äldres delaktighet i hemtjänstinsatserna. Rapporten har skrivits av Emanuel Åhlfeldt, samhälls- och kulturanalytiker, fil. mag. och informatör/projektledare vid Nestor FoU-center. Medförfattarna Tove Ahner (leg. arbetsterapeut) och Cecilia Nygren (leg. sjukgymnast) var projektledare för projektet "Rehabiliterande och aktiverande förhållningssätt". Agneta Törnquist (fil. dr.) har fungerat som handledare. Rapporten innehåller en lärarhandledning som bör användas tillsammans med
studiehandledningen.
Rapporten kan beställas separat eller i ett paket tillsammans
med 5 studiehandledningar.
Socialt innehåll i dagen för äldre. Rapport 01/07 Rapporten beskriver projektet ”Socialt innehåll i dagen för äldre” där tio arbetsgrupper inom
äldreomsorgen har utvecklat lokala förändringsarbeten för
att uppmärksamma vikten av en meningsfull social tillvaro
för äldre. I projektet är hemtjänst, korttidsboende och
särskilt boende representerat.
Som metod för förändringsarbetet har den så kallade
Genombrottsmetoden använts och i huvudsak riktats mot tre
målområden. Ett centralt inslag i den första inriktningen
utgörs av gemenskap i samband med förtäring. I den
andra inriktningen intar fysisk aktivitet en
framträdande plats och den tredje inriktningen har särskilt
uppmärksammat personspecifika intresseområden.
Rapporten beskriver projektets upplägg och genomförande,
liksom projektresultaten ur teamens, handledarnas och chefernas
perspektiv.
Rapporten har skrivits av Maria Söderberg, kulturvetare, fil. mag. och forskningsassistent
vid Nestor FoU-center.
Minnesutredning: hur, för vem och vad leder den
till? Rapport 05/06 Våren år 2004 påbörjades projektet
Samverkan kring personer (65+) med
demenssjukdom i Nynäshamn. Geriatrik, primärvård och äldreomsorg
gick samman för att se över hur samverkan kunde stärkas för att
underlätta för äldre personer med demenssjukdom och för deras
närstående.
Rapporten kan sägas utgöra ett tidsdokument över flera av 2000-talets utmaningar inom
äldreomsorg och äldrevård, men också över hur det genom lokal
beslutsamhet är möjligt att lägga grunden för en stärkt samverkan
kring personer (65+) med demenssjukdom.
Samarbetsparterna i Nynäshamn står i begrepp att vid tidpunkten för rapportens utgivning
bygga upp ett tvärorganisatoriskt/tvärprofessionellt demensteam
innehållande exempelvis en samfinansierad demenssjukskötersketjänst.
Man hoppas kunna verka inte minst för ett mer sammanhållande
utredningsförlopp, för stärkt kompetensutveckling bland
samarbetsparternas personal, för bredare beredskap att möta
närståendes frågor och (efter avslutad utredning) för en mer samlad
uppföljning av den äldres och de närståendes situation.
Rapportens författare Maria Söderberg är kulturvetare och fil. mag. och arbetar
som forskningsassistent på Nestor FoU-center.
Lättare att förebygga än att bota Stimulera friskfaktorer Tips för ett säkrare hem
Rapport 01/04 När en verksamhet startar, finns det ofta en mängd förväntningar på
verksamhetens framtida form och innehåll. I samband med uppbyggnaden
av Nestor FoU-center har dessa förväntningar öppet efterfrågats och
en modell, ”Nestormodellen”, har utvecklats för att fånga upp
önskemål och förslag på kommande satsningar.
En övervägande del av de förslag som framkommit under arbetet med
Nestormodellen handlar om övergripande behov inom äldreomsorg och
äldrevård, inte minst när det gäller samverkan, tillgänglighet och
bemötande. I de lokala seniorråd och lokala personalråd som mötts,
har man diskuterat hinder, visioner och konkreta förslag. Ett urval
av de förslag som formulerats kommer att ligga till grund för
fortsatta diskussioner inom ramarna för profilprojekt,
kärnverksamheter och lokala utvecklingsprojekt.
Rapportens författare Maria Söderberg är kulturvetare och fil. mag.
och arbetar som forskningsassistent på Nestor FoU-center. Arbetet
med att sammanställa materialet har skett i samarbete med
projektledare för Nestormodellen Marie Rönnerfält,
universitetsadjunkt vid Institutionen för socialt arbete/Stockholms
universitet.
Rapport 02/05 Under en ettårsperiod under år 2003/2004 gjordes fyrtiotre avslag på
ansökningar om en plats på särskilt boende för äldre i Haninge
kommun. På uppdrag av äldreomsorgsförvaltningen i kommunen har
konsekvenserna av dessa avslag utvärderats. Uppdraget har resulterat
i rapporten Nej till särskilt boende, vad händer sen? och baseras i
första hand på intervjuer med de äldre och deras närstående.
Informanterna har mellan ansökningstillfället och tidpunkten för
intervjun genomgått olika processer, där behoven kommit att upplevas
mer omfattande, oförändrade alternativt mer begränsade. Ur
informanternas perspektiv har avslagen i en konsekvensbeskrivning
resulterat i reflektioner kring avslag och ”behov”, i granskning av
återstående stödinsatser och, slutligen, i planering inför
framtiden. Ur materialet framträder också två återkommande teman som
handlar dels om behovsinventering, dels om kommunikation.
Rapportens författare Maria Söderberg är kulturvetare och fil. mag.
och arbetar som forskningsassistent på Nestor FoU-center. Arbetet
med att sammanställa rapportens beskrivande inslag av den lokala
verksamheten inom biståndshandläggningen har skett i samarbete med
personal på äldreomsorgsförvaltningen i Haninge kommun.
Rapport 03/05 Våren 2004 påbörjades projektet ”Mat för äldre – viktigt för alla”.
Syftet med projektet var att ur den äldres perspektiv förbättra de förhållanden som
påverkar måltider i det egna hemmet, på sjukhuset, i det särskilda boendet eller på
dagverksamheten. Ambitionen var också att stimulera lokalt utvecklingsarbete avseende nutrition
hos äldre, liksom att initiera tvärprofessionella och
gränsöverskridande insatser. Som redskap för detta förändringsarbete
har den så kallade Genombrottsmetoden använts. Nio team har deltagit
i projektet med representanter från Nestor FoU-centers ägarkommuner
och motsvarande verksamheter inom landstinget. Två förändringsområden har
aktualiserats: dels miljörelaterade, dels fysiska problem.
De miljörelaterade problemen har uppmärksammats genom att teamen på sina respektive
arbetsplatser genomfört en rad förändringar för att öka trivseln
runt måltiden. Effekten av en trevligare måltidssituation har
utgjorts av att de äldre äter betydligt bättre, med påföljande
inverkan på hälsotillståndet. En annan effekt som framkommit är att
måltiderna stärkt den sociala gemenskapen mellan de äldre, men också
mellan personalen och de äldre.
Förutom förändringarna i de äldres miljö, har teamdeltagarna konstruktivt
följt upp de äldres fysiska funktionsnedsättning. Två former av
förändringar har gjorts. Den ena utgår ifrån de äldres behov av att
gå upp i vikt. Man har infört nya rutiner i samband med
måltidsordningen, inte minst inför natten. Den andra utgår ifrån en
strävan efter att begränsa konsumtionen av läkemedel. Här kan
sammanfattningsvis konstateras att tröga magar fungerade utmärkt med
hjälp av Pajalagröt och rapsolja och med hjälp av tranbärsjuice
försvann urinvägsinfektionerna. Gemensamt för samtliga förbättringsåtgärder
är att de först testats i liten skala, analyserats och utvärderats
genom i förväg bestämda mätmetoder, för att sedan spridas. Rapporten är slutsåld, men finns i en andra upplaga - tillsammans
med uppföljningen av projektet ett år senare. Beskrivning av
rapporten finns här>>
| |||||||||||||||
![]()
Nestor FoU-center | Marinens väg 30 | 136 40 Handen | Tel: 070-814 59 31 |
nestor@haninge.se