|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nestordagen 2010 |
|
|||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nestordagen, den andra i ordningen, hölls på Quality Hotel Winn i Handen med marssolen strålande genom fönstren den 11 mars 2010. FoU-chef Britt Almberg hälsade de 150 deltagarna välkomna och gav en återblick på Nestor FoU-centers utveckling från 1,5 tjänst i ett källarutrymme till dagens 15 medarbetare på sjätte våningen i Riksäpplet. Därefter hölls en plenumföreläsning följd av tre parallella seminarier, en utställning. Dagen avslutades med en framtidsspaning. |
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Omsorg om anhöriga Hela 70% av äldreomsorgen utförs av anhöriga inom hemmets väggar. I Sverige finns 650 000 anhörigvårdare där var fjärde är över 55 år. Många känner både glädje och tillfredsställelse över att vårda en familjemedlem. Wallis Jansson och Britt Almberg talade om påfrestningen att vara anhörig till en demenssjuk person. Det handlar om rollförändring, bundenhet, isolering, sorg, oro och skuldkänslor. Den som vårdar saknar arbetsledning och har kanske andra måsten eller egna krämpor under tiden. Vid demenssjukdom är det vanligt att påfrestningen är som störst i början, även om symtomen är mildare då. Det blir en känslomässig berg- och dalbana som planar ut vartefter den som vårdar får mer kunskap och den sjuke går in i både lugnare och gladare tillstånd när sjukdomsinsikten avtar. I Nestors ägarkommuner finns olika slags stöd för anhöriga och kontaktuppgifter till ansvariga för anhörigfrågor delades ut. På Nestor pågår ett projekt om anhörigas upplevelser av avlösning i hemmet.
|
Kerstin Marthinsen beskrev en satsning som genomförts i Haninge men som genom ett nytt Nestorprojekt kommer att få fäste i alla fem ägarkommunerna. Målet är en långsiktig kompetenssatsning och en gemensam strategi. Bakgrunden är att äldre människors psykiska hälsa är ett eftersatt område, vilket bland annat förklaras med ett delat ansvar mellan huvudmän, att effektiva metoder inte fått tillräcklig spridning samt bristande utbildning och handledning. Psykisk ohälsa kan bero på ensamhet, undernäring, levnadsvanor, sorg, synen på äldre eller tidigare traumatiska upplevelser. I Sverige lider 250 000-400 000 personer 65 år och äldre av depression eller andra psykiska besvär. I samma åldersklass tar mellan 300 och 400 personer, ofta män, sitt liv varje år. Psykisk sjukdom hos äldre ser annorlunda ut än hos yngre i fråga om sjukdomsbild, avgränsning och diagnos. Den kan ha debuterat tidigare i livet eller nydebuterat i hög ålder, och sårbarheten ökar vid demenssjukdom och traumatiska upp-levelser. Oro, ängslan, gråt och svårighet att vara ensam är inte ovanliga beteenden hos äldre människor, även om det inte finns en diagnos. Det kan behandlas med både läkemedel och bemötande. Utmaningen är att se till både kropp och själ. Det fortsatta arbetet handlar bland annat om gemensamma utbildningstillfällen, nätverksträffar och handledning på webben.
Utställningen
Framtidens äldreomsorg
Ewa Kardell avslutade dagen med en framtidsspaning. Fyrtiotalisternas syn på tiden efter yrkeslivet kan beskrivas som förut fast friare – en andra frihetstid där man vill leva loppan och sedan dö. Många vill resa eller bo utomlands. Äldreomsorgen står inför en värderingsförskjutning med ökade krav, större flexibilitet, ökad köpkraft och ett ökat egenansvar. Förändringsarbetet handlar, utöver omsorg, om infrastruktur, planering och förebyggande arbete. För att gå framåt krävs forskning, utveckling, utbildning och kunskapsspridning – närmare bestämt Nestors verksamhetsområden.
|
||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||