Alla kan falla!
- Alla kan falla! Så öppnade Nestors FoU-chef Britt Almberg dagen. Konsekvenserna av fallolyckor blir dock svårare med stigande ålder. Det är viktigt att ha strategier för det förebyggande arbetet. Nestor FoU-center har gett ut ett antal publikationer i ämnet och utbildat hundratals vård- och omsorgspersonal i fallprevention inom ramen för Kompetensstegen som avslutades 2008. Anders Nordlund menade att fallolyckor är ett folkhälsoproblem och betonade vikten av samarbete mellan yrkesgrupper för att uppnå synergier.

Balansträning ger resultat
Elisabeth Rydwik förklarade att orsakerna till att äldre faller brukar ha att göra med muskelstyrka, balans, gångsvårigheter, syn och reaktionsförmåga. Detta kan förebyggas med träning, säkerhet i miljön, översyn av läkemedel och hjälpmedel. Elisabeth Rydwik gav exempel på bevisade effekter av träning för sköra äldre där balansträning är en nyckelfaktor. En lista över studier finns på Sjukgymnastikförbundets webbplats LÄS MER >

Fall är farligare än vad folk tror
Från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) berättade Jan Schyllander, Per Nyström och Inger Mörk om vikten av ett systematiskt säkerhetsarbete. Det handlar om att kontinuerligt planera, genomföra, följa upp, utvärdera och förbättra. Allmänheten känner inte till att fall är den olyckstyp som leder till flest dödsfall i Sverige. En vanlig vecka omkommer nästan 60 personer till följd av olyckor – två tredjedelar är 65 år eller äldre – varav 1 till 2 personer i bränder, 8 i vägtrafiken och 30 till följd av fallolyckor. På en vecka söker 350 personer (mestadels äldre) akut för höftledsfrakturer: av dessa kommer nästan hälften aldrig att återfå ett normalt liv och dödligheten är 20–25 procent. Av 120 000 äldre som årligen uppsöker en akutmottagning efter att ha skadat sig har drygt hälften drabbats i eller runt bostaden, oftast inomhus.

Antalet fallolyckor ökar dramatiskt och ökningen är större än vad som motiveras av att vi blir fler äldre. Kostnaden för äldres fallolyckor är elva miljarder kronor per år. Tillsammans med bland andra Socialstyrelsen har MSB ett regeringsuppdrag Nationell handlings- och åtgärdsplan – säkerhetsfrämjande arbete för äldre personer som ska avrapporteras i december 2011. LÄS MER >

Behandla orsaken – inte symptomen!
Yngve Gustafson gjorde sina första studier om fallprevention på 1980-talet. En typisk höftfrakturspatient är kvinna, 83 år som har fallit inomhus. Hon är ofta ensamboende, benskör, undernärd och har ramlat förut. Om hon tog sju läkemedel före frakturen har hon ytterligare tre vid utskrivning. Yngve Gustafson menar att det allvarligaste problemet är att vi behandlar symptom i stället för att ta reda på vad som ligger bakom. Förvirringstillstånd, t ex på grund av urinvägsinfektioner eller läkemedelsbiverkningar, orsakar hälften av alla fallolyckor på sjukhus. En kostnadseffektiv åtgärd är att behandla den vanligt förekommande bristen på kalcium och Vitamin D. Med hänsyn till att fallriskfaktorerna skiljer sig åt – i fråga om kön, ålder, tid på dygnet, inomhus/utomhus, bostadsform, förekomst av demenssjukdom eller stroke och så vidare – är det angeläget att identifiera vilka som har störst risk att falla.

Tekniska finesser underlättar
Raymond Dahlberg berättade om Hjälpmedelsinstitutets regeringsuppdrag Teknik för äldre med ett 100-tal projekt som bland annat handlade om mobiltelefoner, multifjärrkontoller, tvättstugebokning, trygghetslarm över IP-nät samt en rad kartläggningar och behovsstudier. LÄS MER 1 > och LÄS MER 2 > Utvecklingsstöd för nya projekt kan sökas före 9 december.

Hitta riskerna med kamerans hjälp
Margareta Skog talade om Stockholms läns landstings regionala vårdprogram för fallprevention. Hon gav också konkreta tips på fallpreventiva aktiviteter som att fotografera omgivningen och diskutera risker utifrån bilden, ”snubbelronder” och checklistor för en säkrare miljö. LÄS MER >

TUFFare att förebygga än att reparera!
Sista talare för dagen var Inger Rising. Hon berättade om TUFF som står för trycksår-, undernärings-, och fallförebyggande insatser. Satsningen utgår från de regionala vårdprogrammen och ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande. Via utbildning och kunskapstest på TUFF-webben (LÄS MER >) har hittills 2050 personer TUFF-diplomerats.