|
Demensteam berättar om sina erfarenheter
Många intresserade var på plats i
Skärgårdssalen i Handen för att lyssna på två demensteam och ett
BPSD-team (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) som
berättade om sina erfarenheter.
–
Personalen fick kritik för att de äldre hade kissat på sig eller för
att de inte hade kläder på sig. Men det handlade om att vi,
personalen, inte hade någon kunskap om demens, berättar Marcela
Silva från Bromma demensteam.
Det här var tidigt 2000-tal, innan Bromma demensteam hade startat.
Nu ett decennium senare har demensteamet, som är en del av
hemtjänsten, vunnit pris för sina insatser på demensområdet. Marcela
Silva och Gabriel Gonzales har arbetat här sedan starten 2004.
– I början försökte vi göra så att samma person skulle gå till samma
vårdtagare som hade beviljats insatser tre gånger om dagen. Men det
gick inte att få till. Istället har vi tänkt om. Det handlar om
kontinuitet, att ha samma rutiner varje dag och inte samma personer.
Men helst så få personer som möjligt förstås.
Demensteamet i Bromma har fått kämpa för
att få mer tid för sina insatser. Varför mer tid? För att de gör
dubbla insatser, dels utför de vad som ska utföras och därutöver
måste de motivera sina brukare att ta emot insatsen. Och, betonar
Gabriel Gonzales, det måste göras med respekt och gott bemötande.
 Ett
annat demensteam, från Jönköping, arbetar på ett annat sätt än Brommateamet. I Jönköping
utför teamets medarbetare inte själva någon vård, men arbetar nära
vården och omsorgen. Siv Lövgren och Lotta Karlsson berättar:
– Vi slussar folk till rätt instanser. Vi följer upp
läkemedelsbehandlingar, bedriver aktivt anhörigstöd i form av
personliga samtal och cirkelträffar. Vi följer vårdtagaren från
allra första början, i hemmet eller på det särskilda boendet och har
fortsatt kontakt med den äldre demenssjuka personen och anhöriga. Vi
följer upp läkemedelsbehandlingar och ger handledning och leder
fortbildning, utbildning. Vi bedriver aktivt anhörigstöd genom
personliga samtal och cirklar.
Jönköpingteamets framgångar ligger enligt dem själva i att de
har lång livserfarenhet och att teamet består av engagerade personer
som brinner för demensfrågor och demenssjuka
personer. Tydliga riktlinjer och klar arbetsfördelning, vem som gör
vad, är viktigt. Lotta Karlsson,
Likaså att bygga upp en organisation som
demensteamet i Jönköping
motverkar personbundenhet.
Marie Thor och Margareta Fredriksson, från BPSD-team i
Enköping, berättar om hur de i sitt arbete gör utryckningar, på
särskilda boenden och i hemtjänsten, där personalen har akuta
problem med personer som har BPSD .
– Det första vi gör när vi kommer till den aktuella platsen är att
vi känner av ljudnivå och atmosfär. Vi ger sedan handledning till
personalen och anhöriga och gör en strukturerad omvårdnadsplan. Vi
skapar rutiner och ger personalen ny kunskap. Vi löser problemen på
plats, istället för att personerna med BPSD ska flyttas omkring,
berättar Margareta Fredriksson.
BPSD-teamet består av ett demensteam och elva undersköterskor som
snabbt frigörs från sina ordinarie arbetsuppgifter när de kallas in
till BPSD-teamet.
Moderator på träffen var Kerstin Marthinsen, projektledare på
Nestor.
BPSD står för beteendemässiga och psykiska symtom vid demens.
•
Kontakt:
Bromma demensteam:
Lillemor Hedenström
lillemor.hedenstrom@stockholm.se
Jönköpings demensteam:
Siv Löfgren
siv.lofgren@jonkoping.se
Enköpings BPSD-team: Margareta Fredriksson
margareta.fredriksson@enkoping.se
|
